amaliaibland

Jag har inte skrivit på länge, så är det. Fick prestationsångest av mitt förra inlägg. Jag kom på nu i stunden att jag ville skriva och då gör jag det för annars blir det inte av. Jag tänker på hur jag vill skriva. Inte bara vad jag vill skriva om utan också hur jag vill formulera mig. Jag hade en tanke om att formulera mig medvetet och fint och vackert men jag formulerar mig nog mest effektivt som jag skriver sms - och tyvärr är det nog enda sättet den här bloggen kommer att uppdateras alls. Ett genomtänkt språk är något jag verkligen uppskattar och vill bistå världen med men då det blir ytterligare en tygnd i funderingen om jag orkar skriva alls så stryker jag det nu - tills vidare. 

 

Jag är hemma sjuk. Jag har varit på jobb sjuk de senaste veckorna och det har varit tungt. Jag har varit arg på kroppen som inte fattar att jag får göra det jag drömmer om och att den borde bejaka det och inte strula med hosta och snor och yrsel. Men den kör på ändå, kanske för att stoppa mig. På inspelning får jag frågan "men är du sjuk idag igen?". Och det är jag när jag igår jobbade 12h + 2h restid och inte hinner till apotek och ska på kommunfullmäktigegruppsmöte i Stadshuset om kvällen och vill uppvakta mina vänner.

 

Filip och jag får bo kvar i vår drömruta på 24kvm på Sveavägen till början av januari och vi skaffade en hamster i måndags och vår utsikt är ett kylshigt höstigt vackert Observatorielunden. Det fantastiska till trots så bor jag hemma hos familjen i Nacka sen igår kväll och stannar nog här till och med måndag. Minst. Det var från början för att vara lite särbo men nu när jag är här i gamla skor så känner jag mig lugn och trygg och det är 40 min till stan så är det inget måste att bjuda alla ut på fika så fort jag inte jobbar. Nu hoppas jag att kroppen tar tag i sig och blir frisk. Jag hjälper till genom att ligga i sängen, förutom dagens enda måste som är en körlektion. Jag ska åka till den nu, känner inte riktigt att jag hunnit öva på det vi bestämde för två veckor sedan. Det skaver. Skulle egentligen åkt till Maria min mönsterkonstuerande fina vän i Borås imorse men pga den här lektionen fick jag ställa in. Tackar lektionen lite för det. Fast jag saknar Maria så. Hon kommer hem till Sverigepremiären av ALENA 13 november iallafall. Det längtar jag till. 

 

Hejsvej springer till bussen i pyjamas nu